Jaha... Då lämnar man denna fantastiska stad imorgon. Det känns en aning jobbigt faktiskt. Trodde aldrig att jag kunde trivas i en storstad, och London är större än en "vanlig" storstad. Jag känner mig inte riktigt färdig här än, kanske jag kommer tillbaka. Jag hoppas nog på det. Jag har ju trots allt inte käkat nå Nando's ens! Bara det, är ju skäl nog att återvända ;)Jag bara hoppas att det dyker upp jobb någonstans i Sverige.När jag tänker efter, så har det hänt otroligt mycket med mig själv som person det senaste året. Jag har som tagit tummen ur arslet och börjat förverkliga mina drömmar. Jag har verkligen töjt på mina trygghetszoner, och det är nog det som har tagit mig till där jag är idag, Jag hade en dröm om att en dag åka till Irland, som så länge lockat mig. Den uppfyllde jag med min syster förra Oktober. Jag ville bo i London (en dröm som dök upp under min och Sannas legendariska backpackingresa) och det har jag gjort nu i över en månad. Det kanske inte är särskilt länge, men för mig har det betytt en hel del iallafall. Jag har även velat utbilda mig till hår & make-up artist, det har jag gjort nu! Jag tror att det viktigaste jag lärt mig under detta år. Är att våga drömma, hur stort eller litet det än är. Och framförallt välja att se förbi hinder, istället för att låta dom överskugga mig. Det är nog som Nicole sa till mig "vill du något, så kommer livet att ge dig det. Bara du bestämmer dig för det" Det låter väldigt spirituellt men det är nog bannemig sant. Heller aldrig någonsin låta din rädsla dra till sig dina drömmar, håll jävla hårt i dom! Nog var det tur att jag skrev den där lilla lilla komihåg-lappen på mobilen till mig själv. När jag låg där i min säng hemma i Pajala, efter att jag suttit och tittat på London Make up Academys hemsida. För hade jag inte skrivit den. Så tror jag faktiskt att jag fegat ur, men på den lilla lappen så hade jag lovat mig själv att inte stå ivägen för mina drömmar, för i slutändan finns det bara EN person som kan göra just det. Den personen är jag själv. Här har ni den lilla, lilla lappen, som JAG iallafall tror gjorde STOR skillnad! Det som står inom parentes är en text som stod till en av bilderna Milka hade laddat upp på instagram. Som jag såg just efter att jag skrivit min lilla lapp. Den skrek som åt mig, så jag skyndade att lägga in den tillsammans med min text till mig själv på min komihåg-lapp. Helt galet vad jag kommit att tycka om denna lilla lapp.Hade ingen aning att jag hade nå vidare vettigt att säga ikväll, men tänk vad jag har rabblat på! Det ska bli kul å se er (ni som läser min lilla blogg) Julia å Lina kanske ;) ett stycke Elina brukar nog också kika in ibland. Julia, jag kommer säkert förbi lördag morgon. Eller kanske imorgon kväll, om jag hinner hem till Idol, måste stanna i Töre å köpa korv! ;) Lina, jag hoppas du inte ätit upp MINA hallongrottor ;) Det var allt för mig. Nu ska jag lägga mig ganska nöjd faktiskt, för jag trodde verkligen inte allt det här om mig själv! Helt galet det här året! :) Goooooodnatt!
Du är så häftig! Och du kan vara så nöjd med dig själv :-)